Smärta

smärta

Hur man upplever smärta är högst individuellt. Det talas om en smärttröskel och att vissa har en låg sådan medan andra har en hög. Det som gör ont på mig behöver inte göra ont på dig, men man kan samtidigt inte förta andra människors upplevelse. Det finns inget sätt att mäta smärta, förutom att skapa en skala för människor att förhålla sig till.

Man kan dock ofta behandla smärta med olika typer av terapier och mediciner. Smärthämmande medikament används i stor omfattning inom vården - den möjliggör bl.a. behandlingar som annars vore för svåra för människor att genomlida.

Om smärta

Smärta är en individuell upplevelse: ”en obehaglig, sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan” -Smärtorganisationen ISAP Smärta uppstår i regel av skadligt stimuli där exempel som hög värme eller högt tryck är klassiska orsaker, denna typ av smärta kallas nociceptiv. Det är inte alltid som man får ont precis där skadan påträffas och då kallas smärtan refererad smärta. Man kan också uppleva smärta när skador uppkommer i det centrala nervsystemet och då kallas smärtan för neuropatisk. Psykogen smärta är en annan variant som uppkommer tillsammans med allvarliga psykiatriska tillstånd. Till sist nämner vi den idiopatiska smärtan som uppkommer utan uppenbar orsak.

Smärttröskel

Hur ofta har man inte hört folk prata om sin smärttröskel - att den är låg eller kanske hög. Ett barn kan sällan berätta för dig om hen har hög eller låg smärttröskel eftersom det är en uppfattning som man får om sig själv efter att ha delat andra människors uppfattning om vad som gör ont och inte.

Det finns ett tillstånd som kallas hypostesi och handlar om känselnedsättning. Om man lider av hypostesi så har man nedsatt förmåga, eller ingen förmåga alls, att uppleva beröring och tryck mot huden. I regel lider man av hypostesi på avgränsade områden på kroppen.

I motsats till hypostesi finns hyperestesi som innebär att man är extra känslig för beröring och upplever även den mjukaste formen av beröring som smärtsam. Det talas om att män och kvinnor har olika smärttröskel och att man har olika hög smärttröskel i olika skeenden i livet, men det är mycket svårt att få fram skarpa bevis.

Smärtlindring

Det finns många frågetecken kring smärta och metoder att försöka mäta smärta, men en sak är säker och det är att smärta är något man i de allra flesta fall vill undvika och motverka. Att leva med smärta är enormt tärande för psyket eftersom det inte låter kroppen koppla av.

Det finns lite olika former av smärtlindring och smärtbehandling och de kan delas upp i två olika grupper:

  • Postoperativ smärtlindring som ges när någon har gått igenom kirurgiska behandlingar eller när smärtlindring behövs i hög dos och i akuta situationer
  • Långvarig smärtbehandling som ges när människor drabbas av permanent eller långvarig smärta, t ex vid tumörsjukdomar

Sedan finns det mildare varianter av smärtlindring, som den de flesta av oss har hemma i medicinskåpet. Dessa hjälper mot huvudvärk, mensvärk, mild ledvärk och annan temporär och övergående smärta. Icke-farmakologisk smärtlindring När man tillför mediciner för att lindra smärta så gör man det på farmakologiskt vis, men det finns också en ökad trend kring at behandla smärta utan medicin. Metoderna är många och har väldigt olika effekt på olika individer och tillstånd:

  • Psykologisk behandling
  • Mental träning
  • Elektroterapi
  • Transkutan elektrisk nerv-stimuli - TENS
  • Ryggmärgsstimulering
  • Massage
  • Värme/kyla
  • Akupunktur
  • Fysisk aktivitet
  • Med mera

Källor

  • 1177.se
  • Wikipedia.org